En tidning från Breakwater Publishing
och Svenska Ostindiska Compagniet
om Ostindiefararen Götheborg

Ostindiska Curiren 3 | april 2005

Dop, maskineri och galjonsfigur

Det har hänt otroligt mycket ombord i ostindiefararen under senare tid och i detta nummer av Ostindiska Curiren fortsätter vi berättelsen om det fantastiska fartyget.

En solig dag i september 2004 förhalades skeppet från varvet till kajen utanför operan. Under pompa och ståt döptes hon av drottning Silvia och det sköts salut på 1700-talsmanér.

Maskininstallationen närmar sig sin fullbordan. Kabeldragningen är effektivt dold och mycket annat av den tekniska utrustningen syns knappt men finns där ändå. Galjonsfiguren, däremot, ett stort, gult och vackert lejon, framträder tydligt och ger fartyget karaktär och skönhet. Byssan, en vacker och effektiv skapelse i rostfritt, syns också tydligt om man söker sig ombord, liksom befälets hytter som växer fram akterut. Det blir inte mycket plats för var och en och merparten av besättningen skall sova i hängkojer. Även om det blir väldigt likt 1700-talet, så behöver inte dagens sjömän dela plats med slaktdjuren.

Förgrundsmännen på varvet, som genom slit, nytänkande, hårt arbete och en aldrig sviktande tro på projektet har lyckats skapa ett modernt fartyg i 1700-talsskrud, presenteras i denna tidning.

En modell av ostindiefararen har testats i vindtunnel med mycket gott resultat men än så länge vet ingen hur det stora skeppet kommer att uppföra sig till sjöss och under segel.
Nästa milstolpe i berättelsen om ostindiefararen Götheborg är provseglingarna som börjar samtidigt som denna tidning publiceras.

Robert Hermansson, chefredaktör

Stor fest när drottning Silvia döpte Götheborg. Synen av skeppet i sin fulla riggning som sakta drogs uppför älven var anslående.

Maskineri och utrustning – ett stort arbete över många år. Vi var framme i oktober 2004 när den verkliga höjdpunkten skulle genomföras.

Batavia-varvet bygger sitt andra 1600-talsfartyg. När ostindiefararen Batavia seglade i Australien byggde varvet vidare på krigsskeppet De 7 Provinciën.

Mytologiska dekorationer med mycket symbolik. Arbetet med att snida dekorationerna har krävt grundliga efterforskningar i grekisk mytologi.

Skeppsklockans premiärslag övervakades av landshövdingen. Klockan är en kopia av den klocka vars klang en gång hördes ombord i skeppet Enigheten.

Konsten att bygga en byssa. Man fick konstruera många speciallösningar för att få allt att fungera på minimal yta.

Med bly i ballasten. För att hålla Götheborg på rätt köl under resa krävs tyngd och stabilitet.

Skeppsbyggarna och visionärerna.
Vi presenterar er för några av förgrundsgestalterna runt ostindiefararen.

VD-byte på Svenska Ostindiska Compagniet. En entreprenör lämnade vd-stolen och en utvecklare och administratör tog vid.

Provturerna ska avslöja hur Götheborg fungerar på riktigt. Den första resan med Götheborg blir den tekniska provturen.

Götheborgs båda kaptener. Peter Kaaling och Gunnar Silfverberg Utgaard ska föra befäl ombord.

Götheborg testas i vindtunnel. Kan man göra moderna vindtunneltest på en utställningsmodell?

Varför blir man sjöman? Det gällde att veta vindens väg vid vomering, om man säger så.

1700-talslösningar klarar senaste säkerhetskraven. Både praktiska lösningar och tester av desamma kräver ett visst mått av finurlighet och kreativitet.

Skeppsbåtarna – två kraftiga slupar med viktiga uppdrag. Det var inte med Santa Maria som Columbus nådde Amerika, det var med skeppsbåten!

Styrrem av älgskinn för bästa hållbarhet. Skinn från femton finska älgar utgör grundmaterial till styrrepet.